Knäleden är den största och mest komplicerade leden

Knäleden utgör förbindelsen mellan lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) via knäskålen (patella). Knäskålen ligger inbäddad i en sena som går från låret och ner mot skenbenet. Undersidan av knäskålen täcks av brosk som bidrar till att minska belastningen på knäleden.

Runt knäleden finns en ledkapsel. Knäleden stabiliseras med hjälp av fyra knäligament. De två längs med benet, på insidan respektive utsidan av knäet, kallas sidoligament. De andra två ligamenten kallas korsband och ligger diagonalt inuti knäet, främre respektive bakre korsbandet. De korsar varandra och förhindrar lårbenet och skenbenet från att glida isär i förhållande till varandra. Ligamenten är viktiga för knästabiliteten och ser till att benen rör sig naturligt. Det räcker att ett knäligament skadas för att knäet ska bli ostabilt. 

Mellan lårbenet och skenbenet finns två halvmåneformade broskskivor, s k menisker. De får benytorna att passa ihop bättre och fördelar belastningen, när knäet böjs eller sträcks ut, på en större yta. Menisken på insidan är fäst vid ligamentet vilket gör att denna, inre menisken, är mer känslig för belastning än den yttre. Den yttre menisken är i själva verket inte fäst vid ligamentet.