ARTROS (ledsvikt)
Ledbroskets struktur förändras och blir mindre motståndskraftigt mot belastning. När belastningen blir större än broskets reparativa förmåga kallar man det artros (ledsvikt). Riskfaktorer för artros är övervikt, trauma, infektioner och sannolikt ärftlighet. Meniskskada är en dom vanligaste orsakerna till artros och således vanligare inom kontaktidrotter än tex löpning.
SYMTOM
Börjar oftast med
belastningsrelaterad smärta. Smärta oftast insida då 90 % av knäledsartros är
medial (på insidan). Svullnad efter belastning. På sikt även nedsatt rörlighet.
DIAGNOS
Sjukdomshistorik med
belastningssmärta och svullnad under och efter aktivitet. Ömhet över påverkad
ledspringa. Ofta sträckdefekt och vid långt gången medial artros ställer sig
knät i varus (hjulbenthet). Vid lateral (på utsidan) artros ställer sig knät i valgus
(kobenthet). Belastad slätröntgen bekräftar diagnos med sänkt ledspringa.
BEHANDLING
Anpassad aktivitet och
träning. Viktminskning hos överviktiga. Artrosskola brukar ge mindre värk och
bättre funktion. Antiinflammatorisk medicin kan vara bra att ta vid
behov. Knäledsortoser som avlastar den påverkade delen av leden kan hjälpa. Vid
svår inflammatorisk process kan kortison övervägas för att underlätta att komma
igång med träningen. Vid svår artros och då konservativa åtgärder inte räcker
kan man prova vinkelosteotomi på patienter med ensidig artros. En operation som
gör att man flyttar belastningslinjen mot den friska sidan. Har man generell
artros i hela knät är knäprotes det operativa alternativet.
Informationen på knasmarta.se varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation. Inte heller bör innehållet på knasamarta.se utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement.