Vad är knäsmärta?

Knäleden är kroppens största led och är den led som oftast skadas. Knäleden utsätts för stora belastningar båda i vardagen men även vid mer fysiska fritidsaktiviteter. Knäleden är uppbyggd av 4 bendelar som är broskbeklädda, den består även av 2 menisker, ledband, ledhinna och omsluts av en ledkapsel. Omkring knäleden finns muskler och senor. Alla dessa strukturer kan generera smärta på ett eller annat sätt.

Hur vanligt är det med knäsmärta?

Knäsmärta är vanligt förekommande, studier har visat att var fjärde person över 45 år har artros. Med ökad livslängd och en tendens att allt fler blir överviktiga i befolkningen förväntas besvären öka i framtiden. I en undersökning uppgav 30 % av alla kvinnor och 25 % av alla män, att de upplevt knäsmärtor någon gång under de senaste 12 månaderna. Knäbesvären ökar även inom ungdomsidrotten, av alla besök på akutmottagningar bland ungdomar upp till 17-år, så är ca 30 % idrottsrelaterade vanligast är smärta i knäleden.

Vanliga orsaker till knäsmärta

Förslitning i knäskålen (patellofemoral artros) 

Denna typ av förslitning är vanlig efter 40-årsåldern. Tillståndet ger smärta i främre delen av ditt knä. Smärtorna framträder oftast vid gång i backig terräng, samt om du sitter med böjt knä.

Knäledsinflammation (artrit)

Kan bero på en lång rad av olika underliggande sjukdomar, med eller utan bakterier. Inflammationen gör att du känner smärta, ditt knä känns varmt och du har nedsatt rörlighet i knäleden.

Inflammation i ben och brosk (osteokondrit)

Ledbrosk och benbitar kan lossna från ledytan och orsaka smärta och låsningar när de kommer i kläm mellan ledytorna. Patienterna som drabbas är normalt mellan 15 och 20 år. Oftast har det funnits tidigare skador på leden. Man upplever låsningar, smärta, knäsvikt och svullnad i sitt knä

Främre korsbandsskada

Allvarlig knäskada som oftast uppstår genom en vridning i knät medan foten står kvar på underlaget. Skadan uppstår oftast i samband med idrott och ger smärta och knäsvikt.

Bakre korsbandsskada

Allvarlig knäskada som oftast uppstår genom en vridning i knät medan foten står kvar på underlaget. Skadan uppstår oftast i samband med idrott och ger smärta och knäsvikt.

Skada i yttre ledband

Knäskada som ofta uppstår genom att underbenet böjs inåt, och yttre sidan av knäleden sträcks ut. Skadan uppstår oftast i samband med idrott och ger smärta och en känsla av svaghet i knät.

Skada i inre ledband

Knäskada som ofta uppstår genom att underbenet böjs utåt, och insidan av knäleden sträcks ut. Denna typ av skada uppstår oftast i samband med idrott och ger smärta och känselbortfall i knät.

Vad kan jag göra själv för att lindra knäsmärta?

Avlastning av knät är som regel nödvändig. Man bör skona knät från belastning, om man känner smärta. Detta räcker ofta, knät läker av sig själv. Man kan också göra s k quadricepsövningar, man spänner lårmuskeln många gånger under dagen, utan att böja knät. Man kan eventuellt ta ett milt smärtestillande medel, t ex ibuprofen eller paracetamol. Det kan vara en bra idè att gå ner i vikt om man är överviktig. Kanske behöver du även byta träningsskor.

När bör jag söka vård vid knäsmärta?

Vid skada är det i regel aktuellt med remiss till sjukhus för röntgenundersökning och eventuell bedömning av en ortopedkirurg. Smärta vid belastning kan i de flesta fall hanteras av medicinskt utbildad terapeut.

  • Vid akuta skador som ger stark knäsmärta bör man snarast undersökas av läkare.
  • Lättare men mer långvariga knäsmärtor bör undersökas av läkare.

Läkarundersökningen

En knäledsundersökning kan bestå av att läkaren känner på strukturerna omkring leden, testar styrka och rörlighet, testar symtom för korsbandsskador, meniskskador eller andra ledbandsskador. Ibland är det nödvändigt för läkaren att ta prov på ledvätskan. Det ska göras om det finns stor ansamling av vätska eller om det finns andra behov av att analysera ledvätskan.

Vad säger läkaren?

Frågor som läkaren ställer vid en knäskada:

  • När skadade du dig?
  • Var gör det ont?
  • Hur skadade du dig?
  • I vilken ställning stod knät, och hur vreds det?
  • Var det en kontaktskada? Hur?
  • Har knät varit svullet? Hur snabbt kom svullnaden?
  • Kändes eller hördes det som en smäll när du skadade dig?
  • Har knät varit låst? (dvs. att man inte kan sträcka ut knäleden)
  • Är det svårt att sitta på huk?

Frågor som läkaren ställer om du inte drabbats av en skada:

  • Hur länge har du känt smärta?
  • Var gör det ont?
  • Arbetar du stående?
  • Utför du aktiviteter där du står mycket? Jogging, tyngdlyftning, cykling etc.
  • Har du svårt för att gå upp och ner i trappor?
  • Har du svårt för att hoppa?
  • Förekommer smärta hos ett barn efter att det varit fysiskt aktivt?
  • Försvinner smärtan vid vila?
  • Har du smärta i andra leder än ditt knä?
  • Finns det någon i din familj som har reumatisk sjukdom?
  • Har du själv haft reumatisk sjukdom eller annan sjukdom?

Ytterligare undersökningar

Om läkaren misstänker att det finns en bakomliggande sjukdom är det nödvändigt att ta blodprov. När man utreder knäskada är följande undersökningar relevanta: Röntgen, CT-scanning, MR-scanning samt eventuellt artroskopi.

I länken nedan hittar du information om våra olika knäortoser från DONJOY.  

Informationen på knasmarta.se varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation. Inte heller bör
innehållet på knasamarta.se utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement.