Vad kan jag göra själv?

Avlasning av knäet är i regel nödvändig. Du bör skona knäet från belastning vid smärta. Ofta räcker avlastning av knäet som åtgärd och knäet läker av sig själv. Du kan även göra s k quadricepsövningar. Det betyder att du spänner lårmusklen många gånger om dagen utan att böja knäet. Du kan eventuellt ta milda smärtlindrande tabletter, t ex ibuprofen eller paracetamol. Det kan vara en god idé att gå ner i vikt om man är överviktig. Kanske behöver du även byta träningsskor?

När bör jag söka vård vid knäsmärta?

  • Vid akuta skador som ger stark knäsmärta bör du snarast underökas av en läkare.
  • Mild men långvarig knäsmärta bör även undersökas av läkare.

Vad gör läkaren vid knäsmärta?

Frågor som läkaren ställer vid en knäskada:

  • När skadade du dig?
  • Var gör det ont?
  • Hur skadade du dig?
  • I vilken ställning stod knät, och hur vreds det?
  • Var det en kontaktskada? Isf hur gick det till?
  • Har knät varit svullet? Hur snabbt kom svullnaden?
  • Kändes eller hördes det som en smäll när du skadade dig?
  • Har knät varit låst? (dvs. att man inte kan sträcka ut knäleden)
  • Är det svårt att sitta på huk?

Frågor som läkaren ställer om du inte drabbats av en skada:

  • Hur länge har du känt smärta?
  • Var gör det ont?
  • Arbetar du stående?
  • Utför du aktiviteter där du står mycket? Jogging, tyngdlyftning, cykling etc.
  • Har du svårt för att gå upp och ner i trappor?
  • Har du svårt för att hoppa?
  • Förekommer smärta hos ett barn efter att det varit fysiskt aktivt
  • Försvinner smärtan vid vila?
  • Har du smärta i andra leder än ditt knä?
  • Finns det någon i din familj som har reumatisk sjukdom?
  • Har du själv haft reumatisk sjukdom eller annan sjukdom?

En knäledsundersökning kan bestå av att läkaren känner på strukturerna omkring leden, testar styrka och rörlighet, testar symtom för korsbandsskador, meniskskador eller andra ledbandsskador. Ibland är det nödvändigt för läkaren att ta prov på ledvätskan. Det ska göras om det finns stor ansamling av vätska eller om det finns andra behov av att analysera ledvätskan. Om läkaren misstänker att det finns en bakomliggande sjukdom är det nödvändigt att ta blodprov.

Läkarundersökningen

En knäledsundersökning kan bestå av att läkaren känner på strukturerna omkring leden, testar styrka och rörlighet, testar symtom för korsbandsskador, meniskskador eller andra ledbandsskador. Ibland är det nödvändigt för läkaren att ta prov på ledvätskan. Det ska göras om det finns stor ansamling av vätska eller om det finns andra behov av att analysera ledvätskan.

Ytterligare undersökningar

Om läkaren misstänker att det finns en bakomliggande sjukdom är det nödvändigt att ta blodprov. När man utreder knäskada är följande undersökningar relevanta: Röntgen, CT-scanning, MR-scanning samt eventuellt artroskop.

Hänvisning till specialist eller sjukhus

  • Vid skada är det i regel aktuellt med remiss till sjukhus för röntgenundersökning och eventuell bedömning av en ortopedkirurg.
  • Smärta vid belastning kan i de flesta fall hanteras av medicinskt utbildad terapeut.

I länken nedan hittar du information om våra olika knäortoser från DONJOY. 

Informationen på knasmarta.se varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation. Inte heller bör innehållet på knasamarta.se utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement.