LEDBANDSSKADA

Knäleden har 4 ledband: Ett på insidan och ett på utsidan av knäet, de s k kollaterala ledbanden, samt ett främre och ett bakre korsband. De kollaterala ledbanden säkrar knäets sidostabilitet, vilket betyder att de ser till att knät inte ger efter och viker sig när det utsätts för påverkan från sidorna. 

Det indvändiga sidoledbandet består av en ytlig längre del och en kortare invändig del som sitter ihop med den invändiga menisken. Vid skador på det indvändiga sidoledbandet finns det därför även risk för en samtidig skada på menisken. Det yttre sidoledbandet är tunnare än det indvändiga och har ingen förbindelse med menisken.

Korsbanden upprätthåller knäets stabilitet i riktning framåt - bakåt. Det främre korsbandet ser till att underbenet inte glider framåt i förhållande till lårbenet. Det bakre korsbandet hindrar underbenet från att glida bakåt i förhållande till lårbenet. 

Orsaken till de vanligaste ledbandsskadorna hänger oftast ihop med olika typer av sport. Inom skidsporten är det vanligt med knäskador på knäets invändiga sidoledband.

Ledbandsskador uppstår oftast i samband med olika typer av sportaktiviteter, t ex en fotbollstackling eller en vridning i samband med skidåkning, handboll eller badminton. Knäets ledband är som mest sårbara när knäet utsätts för en belastning i böjd ställning.

Symtom

Omedelbart efter skada uppstår en kraftig smärta i knät. Ofta gör det mindre ont om ledbandet har gått av helt än om det bara delvis är sönderslitet. Vanligtvis uppstår även en öm svullnad på utsidan av knät. Läkare eller fysioterapeut ställer diagnosen genom att testa rörlighet och stabilitet i knäet. Diagnosen kan sedan bekräftas genom magnetröntgen eller en artroskopi-undersökning, s k titthålskirurgi.

Sidoledbandsskador delas in i grader från I - III. Indelningen sker efter graden av öppning i ledspringan vid stresstester. Vid grad II och III finns ofta kombinerade skador där flera senor kan vara avslitna.

Grad I -skador innebär ofta att ett ledband är uttänjt och blir bättre med tiden. I detta fall är det viktigt att vara försiktig med belastning och anpassa sin träning under en period.

Vid grad II -skador kan man få hjälp av ett knäskydd/ortos i några veckor vilket hjälper knäleden till full rörlighet.

En grad III -skada kombineras oftast av flera knäskador och behandlingen beror då på den totala skadan. Här är det viktigt med ett knäskydd/ortos som hjälper knäleden till ett fullt rörelseomfång. Kirurgisk behandling har inte visat bättre resultat än konservativ behandling.

Det är viktigt att träna styrka, rörlighet och balans under rehabiliteringsperioden. Eventuell sjukgymnastik kan startas en till två veckor efter skada.

Behandling

Många patienter har så kraftiga smärtor att det är svårt att göra en korrekt bedömning av skadan direkt. Hos andra patienter kan skadan vara mindre uttalad och därmed svårtolkad.

Första hjälpen på skadeplatsen - använd RICE-principen

R - Håll benet stilla (Rest).
I - Kyl ned det skadade området (Ice)
C - Lägg tryckförband runt det skadade området (Compression)
E - Håll benet i högläge (Elevated)

De mindre skadorna kan man behandla med träning. Misstänker man att ledbandet är avslitet får man remiss till ortopeden som gör en bedömmning av skadan och avgör om det krävs operation. Vid rehabilitering tränar man styrka, rörlighet och stabilitet. Sjukgymnastik kan påbörjas så snart smärtan tillåter, vanligtvis två till fyra dagar efter eventuell operation.

Oavsett om opereration krävs eller ej blir de flesta bra i sitt knä igen. en del kan känna av en viss ostabilitet i knäet och kanske även stelhet. Det är viktigt att vara försiktig så det inte händer igen, här är rehabilitering väldigt viktig!

Vad kan jag göra själv?

Första hjälpen på skadeplatsen - använd RICE-principen

R - Håll benet stilla (Rest).
I - Kyl ned det skadade området (Ice)
C - Lägg tryckförband runt det skadade området (Compression)
E - Håll benet i högläge (Elevated)

Avlastning är i regel nödvändig. Man bör skona knäet från belastning om det gör ont. Oftast räcker detta som åtgärd och skadan läker av sig själv. Du kan eventuellt stödja ditt skadade knä med en knäortos. Handlar det om en långvarig skada kan du succesivt börja med spänningsövningar av lårmuskeln för att undvika att den försvagas. I den smärtfulla fasen görs det lättast genom att spänna lårmuskeln så hårt du kan med utsträckt knä. Håll det så i 10 sekunder och slappna därefter av ett par sekunder innan du upprepar övningen. Gör denna övning ca 10 gånger i sträck, ca 1 gång/ timme. Har du svår eller ihållande smärta bör du uppsöka läkare så snart som möjligt.

I länken nedan hittar du information om våra olika knäortoser från DONJOY. 

Informationen på knasmarta.se varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation. Inte heller bör innehållet på knasamarta.se utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement.