Korsbandsskada

Det finns två korsband i knät, ett främre och ett bakre korsband. Dessa tillsammans med menisken, yttre ligament och muskler bidrar till att säkerställa stabiliteten i knäet.

Sliter man av fämre korsbandet blir knät ostabilt och gör att skenbenet kan glida framåt i förhållande till lårbenet. Instabilitet märker man av i samband med vridande rörelser vid sport, men i vissa fall även av vanliga dagliga aktiviteter. Skador på främre korsbandet är vanligare bland flickor än bland pojkar. Ofta sker skadan i samband med lagsporter.

Sliter man av det bakre korsbandet glider knät bakåt i förhållande till lårbenet. Denna skada är mycket ovanligare än en ruptur i främre korsbandet. För att förstöra det bakre korsbandet krävs ofta en allvarligare skada/olycka, t ex en trafikolycka.

Skador på främre korsbanden inträffar vanligtvis i samband med sport, t ex i en situation där underbenet är fast i förhållande till lårbenet. Vanligt vid t ex en fotbollstackling där spelaren går in i utmaningen med böjt ben, i handbollsspel eller vid en vridning av knät i samband med badminton eller skidåkning. I dessa situationer finns det även risk för skador på menisken eller ligament i knät.   


För att få diagnosen bekräftad och utreda hur omfattande skadan är gör man en MR-undersökning (magnetresonanstomografiundersökning) av knät. Den slutgiltiga diagnosen ställs efter en undersökning där man tittar in i knäleden via ett endoskop som förs in i knät (artroskopi). 

Eftersom det i många fall också finns andra skador i knät är det viktigt att även dessa skador diagnostiseras och tas med i bedömningen av lämplig behandling.

Symtom

Korsbandsskador sker oftast vid en kraftig vridning i knät, foten fastnar och knät vrids in mot mitten. Det är också vanligt i s k fullkontaktsporter.

Smärta och svullnad uppstår omedelbart vid akut skada. Oftast är smärtan så svår att det är omöjligt att röra eller belasta knät som också blir ostabilt.

Ditt knä blir aldrig detsamma efter en korsbandsskada. Skadorna blir i större eller mindre grad bestående. Det upplevs ofta som en känsla av ett glapp eller brist på kontroll av knät. Förr opererade man alltid en person som slitit av sitt korsband men idag finns det många som lever med en korsbandsskada och inte genomgått kirurgi.

För en del som drabbas kan en främre korsbandsskada orsaka en kronisk ostadighet. Som regel beror detta på en tidigare korsbandsskada som inte behandlats eller läkts. Detta upplevs som att knät ofta "ger efter". Smärtan är vanligtvis inte så stark vid denna typ av skada.  

Behandling

Omedelbart efter skada krävs första hjälpen för att begränsa skadans omfattning och ge smärtlindring. 

Första hjälpen på skadeplatsen - använd RICE-principen

  • R - Håll benet stilla (Rest).
  • I - Kyl ned det skadade området (Ice)
  • C - Lägg tryckförband runt det skadade området (Compression)
  • E - Håll benet i högläge (Elevated)

Operation eller ej?

Om läkare eller fysioterapeut kan dra underbenet onormalt långt fram i förhållande till låret är det med stor sannolikhet så att det handlar om en främre korsbandsskada. Förr erbjöd man operation till yngre personer samt till personer med fysiskt krävande yrken som t ex elitidrottare och hantverkare. Operation är enda sättet att ersätta ett avslitet korsband, men alla patienter behöver inte opereras.

Vill man återgå till fullkontaktsport eller annan sport/ yrke som ställer stora krav på knät rekommenderas operation. Vill man bara kunna fungera i det dagliga livet och har bra kontroll på sina knän kan man undvika operation. Oavsett vilket krävs en lång och noggrann rehabilitering.

Det är viktigt att bygga upp muskelstyrkan och få kontroll på knät igen. Detta gör du med styrketräning och massor av balans- och koordinationsträning. Det tar ca ett år för rehabilitering av korsbandet men det kan även ta längre tid om det uppstår andra problem på vägen. Planerar du att återgå till en krävande sport kommer det att ta mer än ett år att vara tillbaka.

Vad kan jag göra själv?

Första hjälpen på skadeplatsen - använd RICE-principen

  • R - Håll benet stilla (Rest).
  • I - Kyl ned det skadade området (Ice)
  • C - Lägg tryckförband runt det skadade området (Compression)
  • E - Håll benet i högläge (Elevated)
  • Kontakta läkare för diagnos eller fysioterapeut för att få hjälp med ett rehabiliteringsprogram. Det finns speciellt utvecklade träningsprogram som ska minska risken för korsbandsskador. Träningsprogrammen fokuserar på styrketräning och balansövningar.
  • Få hjälp med att skaffa ett passande knäskydd/ortos.  

Hur 4-punkts ortosen från DonJoy skyddar ett knä med ACL-ruptur

Personer med ACL-ruptur i knäet har en Anterolateral instabilitet som gör att knäet "ger med sig".

Det är väldigt svårt att direkt försöka "avrotera" och kontrollera instabiliteten i ett knä med ACL-ruptur.

Därför stabiliserar ligamentortoserna från DJO™ knäet indirekt genom den biomekaniska 4-punkts-utformningen.

4-punktssystemet är kliniskt bevisat det mest effektiva sättet att förhindra en framåtriktad förflyttning av skenbenet.

Genom att på ett effektivt sätt reducera eller förhindra en framåtriktad förflyttning av skenbenet undviker eller reducerar 4-punkts-ortosen indirekt den Anterolaterala instabiliteten (endorotation) i knäet med ACL-ruptur vilket gör att man återfår stabiliteten.

Informationen på knasmarta.se varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation. Inte heller bör innehållet på knasamarta.se utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement.