Löparknä (IlioTibialBandsSyndrom - ITBS)

Löparknä ger smärta på utsidan av knät och är en överbelastningsskada i bindvävshinnan, benhinnan eller slemsäcken som uppstår främst vid löpning eller hoppidrotter. Vila från aktivitet, alternativ träning och streching brukar hjälpa för att bli av med smärtan.

Friktion uppstår då bindväven glider fram och tillbaka över ett utskott på lårbenet i trettiofem graders vinkel. Överbelastar man här uppstår irritation i bindväven, irritation och inflammation i mjukdelarna under bindväven samt inflammation i benhinnan som ligger över knölen vilket ger upphov till smärtan. 

Belastningen ökar för löpare som inte håller höfterna horisontellt stabila under löpningen och även för de som springer med ökad höft-benvinkel. 

Personer som drabbas av löparknä är framförallt löpare, cyklister och utövare av andra uthållighetssporter. Man får löparknä av hård träning med mycket löpning i backar och trappor. Det finns även en ökad risk för löparknä om du har höga eller låga fotvalv, överpronation, ben med olika längd, ojämn muskulatur och löpstil.

Symtom

Smärtan lokaliseras över knäledens utsida, hela överbenets utsida eller strålande ner i underbenet. Smärtan märks av först en bit in i träninspasset vid mildare besvär, men dröjer sig kvar efter träning vid större besvär. Smärtan försvinner oftast efter några dagar men återkommer när man tar upp träningen igen. Man kan tvingas avbryta träningspasset pga av att smärtan blir för hög och ibland uppstår en svullnad av bindväven på utsidan av knäet.

Behandling

Upp till 94% av alla drabbade svarar bra på icke kirurgisk behandling, ex vila, stretching och sjukgymnastik. I vissa fall kan en kortisoninjektion behövas och i sällsynta fall krävs en operation där man förlänger bindväven. 

Oftast börjar man med att korrigera en felställd fot, ankel och underben genom tillverkning av ortopediska skoinlägg. Skadan anses vara mer vanligt förekommande hos löpare med vissa löpstilar och då kan en löpanalys med löptekniksträning hjälpa. 

Sjukvården kan erbjuda massage med töjning av det långa bindvävsstråket på lårets utsida, stötvågsbehandling och kortisoninjektionsbehandling. 

Vad kan jag göra själv?

Genom vila från den orsakande aktiviteten kan du försöka få bukt med skadan på egen hand. Du bör inte utesluta all träning utan ändra träningsrutin eller träningsform och undvika träning i terräng. Det är viktigt att strecha långa bindvävsstråket på lårets utsida efter träning!

Vänd dig till din vårdcentral och/eller fysioterapeut om smärtan inte försvinner av sig själv.

Hur kan jag förebygga löparknä?

Många faktorer spelar in men det viktigaste är att se över hur mycket du tränar och hur snabbt du ökar doseringen på din träning, ju långsammare desto mindre risk att drabbas. Bra muskelbalans och streching av benets undersida är viktig.

Löpteknik har också stor betydelse och kan studeras genom en löpanalys som indikerar om du behöver korrigera din löpstil. Du bör även se över dina löpskor och inlägg för att se om de kompenserar för eventuell stor överpronation, särskilt höga eller låga fotvalv samt för ben med olika längd. 

Referenser

  • Richard Ellis, Wayne Hing, Duncan Reid. Iliotibial band friction syndrome - A systemeatic review.
  • Razib Khaund, Sharon H Flynn. Iliotibal Band Syndrome: A Common Source of Knee Pain. American Family Physician.
  • Nemeth WC, Sanders BL. The lateral synovial recess of the knee: anatomy and role in chronic Iliotibial band friction syndrome. Arthroscopy.
  • Ombregt, Bisschop och J. ter Veer. A system of Orthopaedic Medicine, second edition. 2003.
  • Roald Bahr och Sverre Maehlum. Förebygga, behandla, rehabilitera Idrottsskador. Sisu idrottsböcker, 2004.

Informationen på knasmarta.se varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation. Inte heller bör innehållet på knasamarta.se utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement.