MENISKSKADOR

I knäleden finns två halvmåneformade bindvävsskivor som ligger fästa ovanför skenbenet. Dessa bindvävsskivor kallas menisker. Man talar om en s k utvändig menisk, som ligger i den del av knäleden som vänder sig utåt, från det andra benet. Den andra, s k indvändiga menisken ligger i den del av knäleden som vänder sig inåt, mot det andra benet.

Meniskens funktion är framförallt stötdämpande. Den tar en del av belastningen från benen både när du går och när du springer. Om vi inte hade menisken skulle benbrosket belastas mycket hårt. Menisken ger även en viss stabilitet i knäet.

HUR UPPSTÅR MENISKSKADOR?

Ofta genom vridvåld eller översträckning av knäleden i samband med fotboll, handboll, innebandy eller ishockey. Hos äldre kan skador uppstå vid relativt litet våld som vid tex att resa sig från sittande.

VAD ÄR SYMTOMEN AV MENISKSKADOR?

Knät låser sig, smärta vid vridning eller huksittande, svullnad efter aktivitet. Inre meniskskada ger smärta vid bredsida i fotboll.

HUR DIAGNOSTISERAS MENISKSKADOR?

Skadehistoriken (anamnes), klinisk undersökning och Magnetröntgen ger diagnos. Skada på inre menisken är 5-8 ggr vanligare än skada på yttre pga att den yttre är mer rörlig.

HUR BEHANDLAS MENISKSKADOR?

Degenerativa skador som inte låser knät behandlas initialt med sjukgymnastik. Skador där en del av menisken åker in i leden och ger mekaniska låsningar eller skador där smärtan inte släpper behandlas med titthålsoperation. Oftast tar man bort en del av den skadade menisken men i fall med stora kapselnära skador hos yngre individer försöker man sy fast menisken.

VAD ÄR PROGNOSEN FÖR NÅGON MED MENISKSKADOR?

När menisken tas bort ökar viktbelastningen på broskytorna upp till 5 ggr och punktbelastningen blir hög. Därför viktigt att skynda långsamt efter en operation och ge knäleden tid att vänja sig vid den ökade belastningen. Hos personer som opererat bort stora delar av menisken är risken för artros inom 5-15 år väldigt hög.